22. sep, 2016

Höstdagjämning ...

och det firar austinrosen 'Heritage' med att visa upp en av sina största och vackraste blommor i år. Det är så dags nu, när det nästan är över. Det är - trots rosen - ganska vemodigt med höstdagjämningen. Sommaren är över, mörkret faller och kylan kommer. Nåja - det finns trots allt en hel del kul att ta för sig i trädgården och annorstädes. Den glada slöjdcirkeln uti Sorunda hade sin säsongsstart i måndags. Himla kul, gamla och nya slöjdare om vartannat och den trygga cirkelledaren i mitten. Jag har sagt det förut och det kan inte sägas nog många gånger - det finns få saker som är så givande som att delta i en studiecirkel. Spelar nästan ingen roll vad ämnet är: virkning, språk, snickra eller måla. Bara det att träffa en grupp människor som man inte valt själv och lära sig något tillsammans. Man blir både klokare (tror jag) och gladare (vet jag).

 

För övrigt - har jag hållt på att samla in lite fröer. Trädgårdssällskapet som vi är medlemmar i har en fantastisk fröförmedling. Listan brukar innehålla drygt 2000 sorter av vilka många är svåra, för att inte säga omöjliga, att få tag på i handeln. Det hela bygger på att medlemmarna sänder in sina fröer till förmedlingen, som kollar att namnet är vetenskapligt korrekt, portionerar och så småningom expedierar ut allt eftersom beställningarna kommer in. Har man bidragit med fröer, så får man beställa lite extra många portioner. Vi bidrar med några sorter, en mindre än vad som var tänkt eftersom jag glömde att skriva på namnet och inte för mitt liv kan komma på vad jag hällt i påsen. Maken sa vänligt att det var frön av en liten vit blomma, som jag hade i kanten på en rabatt. Problemet är att jag är av den sorten att jag har ganska många små vita blommor. Så nu sitter jag där och sorterar i minnet och det händer absolut ingenting!