2. sep, 2016

superbäret

Har varit riktigt präktig och plockat bären av vårt lilla Aroniaträd - Aronia melanocarpa. Om inte det också har hunnit döpas om, som många andra växter i dessa gentider. Trädet inköptes enbart för att det skulle ge höjd åt en rabatt som kändes ganska platt. Dessutom skulle det ha fina höstfärger. Blev mycket lyckat faktiskt, växer fint och är mycket vackert om hösten. Vad vi inte tänkte på var att det producerade bär, men det upptäckte trastarna som åt som bara den. Så fick jag syn på en artikel om "superbäret" och den handlade helt och hållet om de bär som vårt träd producerar. Rena vitaminbomben - för att inte säga hälsobomben - om man skall tro alla skriverier om aroniabäret. Det lär ha den högsta koncentrationen av antioxidanter som uppmätts i någon frukt. De lite mer frälsta tillskriver bäret möjlighet att förbättra hälsoläget för i stort sett alla krämpor. Man bör ha is i magen och förståndet påkopplat när man läser vissa artiklar. Hur som - nu plockar jag bären själv och får stå ut med att trastarna verkar lite sura. Vi håller ju dom i alla fall med en bubbelpool så nå'n måtta får det väl vara. Bäret har inte så himla kul konsistens, lite torrt och tråkigt faktiskt. Och för att det skall smaka lite bättre så får man stoppa dom i frysen ett tag, precis som man gör med slånbär. Vi har ju ett träd, men det vanligaste sättet att odla aronia på är som buske. Är man riktigt smart sätter man en aroniahäck, med den bärmängden måste man väl nästan bli odödlig om expertisen har rätt om det s.k. superbäret.