30. jun, 2016

Baggar och annat löst folk

Ja - nu är jaktsäsongen igång på allvar. En del odjur är vansinnigt lätta att spåra och förpassa till de sälla jaktmarkerna som t.ex. liljebaggar. De är ilsket röda och har de ovanan att när man närmar sig så faller de ned till marken på rygg! Så de syns inte mot den mörka jorden. Men nu har jag en kanonbra metod. Trädgårdshandskar med svart insida! Känner mig lite ohederlig, men bara lite. Närmar mig baggarna, håller handen under och de trillar ner. Sen klämmer jag till. På bilden Lilium martagon alba - vit krollilja, som befriades från ett gäng i dag.

Det är betydligt värre med gallmyggan som förstör dagliljorna. Där kan man inte klämma till någon. För man ser de aldrig. Utan man försöker med såpa eller pyretriner, som är gjort av en prästragsblomma. Men - snart har jag nog tröttnat. Bara i dag har jag plockat bort en massa angripna knoppar från dagliljorna. De slängs direkt, får inte gå i någon kompost. Vi hade en erfaren dagliljeodlare på en föreningsträff i våras, hon påstod att problemet bara drabbar de tidigblommande dagliljorna. En intressant teori. I en av rabatterna finns den gamla rödbruna dagliljan som funnits i odling sen 1600-talet och den blir aldrig angripen av gallmyggan. Men den blommar också ganska sent. Gammal är äldst heter det ju, så de här senare tidigblommande varianterna får kanske stryka på foten.

 

För övrigt - så hade jag en fantastisk skönhetsupplevelse när jag körde till tandläkaren. På ett vägavsnitt har man i mittremsan sått en tät massa av sommarblommor. Man är i det här fallet parkavdelningen i vår kommun.  Det hela var så anslående att jag höll på att stanna och ta en bild, men eftersom det låg en buss bakom så blev det inget av. Det var så vackert att det nästan blev trafikfarligt. Åtminstone för oss som inte har mobilen i örat hela tiden vi kör! Där blev jag en liten besserwisser!