11. maj, 2016

Överraskningar

Här kommer man hem nöjd och glad och smått euforisk över de upplevelser man förunnats och får syn på att körsbärsblommen, som såg så lovande ut när vi drog iväg - den ligger på marken, förutom en del som dekorerar koltrastarnas bubbelpool. Och de små musöronen på björkarna är försvunna och ersatta av full grönska. Vitsipporna är på vippen att försvinna, häggen blommar som bara den, för att inte tala om häggmisplarna som fullständigt exploderat. Tulpanerna, som maken satt sent i höstas, blommar för fullt. Allt detta på några dagar. Det  känns lite snopet, dessutom hade jag lite vårjobb kvar att göra. Men det är sagolikt vackert, speciellt om man kisar lite och bortser från ogräs och jobbet som är kvar. 

 

Nåväl - dagarna som det exploderade i naturen här hemma, tillbragte vi med att uppleva en av världens vackraste trädgårdar - Ninfa. Det var, som vår äldsta dotter sa, som att vandra i en tavla av Monet. Ninfa är en upplevelseträdgård för alla sinnen. Ingen som man går och tittar efter ideer i eller så. Det går helt enkelt inte. Det är en skönhetsboostning av makalösa mått. En helt och fullt konstnärlig skapelse. Det är tyvärr inte möjligt att ströva omkring i trädgården på egen hand, förutom i en speciell muromgärdad del. Men det är nog bara bra, annas skulle det bli ganska nerslitet. Även om det hade varit helt underbart att få sitta en stund vid strömkanten, titta på forellerna, lyssna på fåglarna och vattnets porlande och se på de makalösa rosorna som klänger sig utefter murkanterna. Men allt finns kvar i minnet att uppleva gång på gång. Och i alla bilder som familjen tog.