14. feb, 2016

Lite av varje

Så här års när det är omväxlande vinter eller en sorts slaskvinter, så skulle man ibland vilja ha det som knoppen på bilden - ligga skönt inbäddad i ett ulligt värmande hölje. Och titta ut när det känns lite lagomt varmt med solsken och fågelsång. Det är magnolian som har sina stora blomknoppar så här väl skyddade. Det är ju urgamla växter så det har väl genom årmiljonerna funnits anledning att utvecklas på det här sättet.

Annars - så finns det annan glädjande utveckling att ta del av. I Naturskyddsföreningens gedigna tidning Sveriges Natur kan man läsa att nedfallet av försurande svavel över vårt land har minskat med hela 70% sedan 1990. Det är smått fantastiskt. Det kändes ju så himla sorgligt att läsa om de sura sjöarna och vattendragen som gick som en följetong för ett antal år sedan. Livet i sjöarna, som var klara och vackra, försvann. Men nu är det endast ca 10% av sjöarna som är försurade. Återhämtningen tar tyvärr lång tid, men den pågår som bäst!

Att läsa Sveriges Natur, som är en mycket välgjord publikation, är att slitas mellan hopp och förtvivlan. Det tar lite på nerverna faktiskt. Så som jag satt där och gladde mig åt att sjöar och vattendrag mår bättre, bläddrade fram några sidor och finns syn på en bild av den mest bedårande lilla orangutanunge. Läste texten där det berättades att en tredjedel av de återstående oranutangerna i världen riskerar att förintas i de stora skogsbränderna i Indonesien! Så den söta, lilla orangutangen är snart ett minne blott. Anledningen är anläggandet av palmoljeplantager. En del lär sig aldrig.