30. sep, 2015

Dåligt samvete

Det finns åtskilliga saker man ångrar att de inte gjorts när de borde. Hela livet är fullt med så'nt kom jag att tänka på. Men i det här fallet så är det mycket påtagligt. I alla fall de gånger jag öppnar sovrumsfönstret - och det händer minst en gång om dagen. Det är då jag ser den - mitt verkligt dåliga samvete. En mycket vacker rosväxt Chaenomeles japonica, som jag låtit förfalla så till den milda grad att nu återstår bara den slutliga lösningen - borttagning. Rosenkvitten, som är det svenska namnet, är en fantastiskt vacker växt som odlas alldeles för lite. Och då kan man ju undra varför jag har slarvat så. Ja - det började med lite kirskål som fick härja lite för länge och som sen blev totalt omöjligt att få bort. Sen kom nässlorna och då var det kört. Det gick bara inte att komma åt och rensa bort eländet. Men så på höstarna när man sett dom fina frukterna så har den fått stå kvar för att man skulle fixa allt till nästa vår. Men nu är det vägs ände. Utsikten från sovrumsfönstret är bedrövlig, man blir nästan deprimerad. Maken när planer på en grusslänt för alpiner. De har han säkert närt länge för det var inte svårt att få ok på att ta bort buskeländet. Normalt är det hart när omöjligt för honom att tänka sig att ta bort någon planta över huvud taget.

 

För övrigt - så måste jag mycket olägligt ta det lite lugnt. En gammal idrottsskada har poppat upp. Jag tycker det låter lite tjusigare med "en gammal idrottsskada" än en skada orsakad av en slarvig gyminstruktör. Jag har en kompis som nästan är glad för att hon åsamkat sig några skador p.g.a fall från häst i samband med en turistutflykt. Hon tycker det låter bra mycket stiligare att säga att hon råkade falla av hästen för att förklara krämporna än t.ex. jag ramlade i källartrappan. Hur som med tanke på allt jag dragit på mig så kom det lite olägligt. Men det löser sig nog. Det är ju bara världsliga saker som Karlsson på taket sa.