10. jul, 2015

Paradiset?

Det sägs att vi människor försöker återskapa paradiset när vi jobbar i våra trädgårdar. Jag är inte säker på att det är vad folk i allmänhet tänker på när de rensar ogräs m.m. på medeltiden var det nog mer ett faktum. Det här och mycket annat diskuterades i ett intressant samtal om trädgård och odling i DN för några fredagar sedan. Samtalet fördes mellan Ronny Ambjörnsson, Elin Unnes och Göran Greider. Somt var riktigt stimulerande som t.ex. Ronny Amjörnsson: "När man ligger där och håller på med plantorna förstår man dem i någon mening. Man blir jämlik". Elin Unne: " Man sår ett frö och trodde att man skulle göra något med naturen, men det är naturen som gör något med en själv". Göran Greider: "När man planterar ett träd börjar man på ett konstigt sätt identifiera sig med trädet". Det är faktiskt riktigt tankeväckande.

 

Nåväl - paradiset var väl inte riktigt vad jag hade för ögonen när jag gjorde min vanliga kvällsrunda med det vassa, långskaftade rensjärnet och tog en försvarlig massa mördarsniglar av daga. Men skall det bli något paradisliknande så kan det inte vara hur stora horder av sniglar som helst. Då skulle det bli ett ganska kalätet paradis. Hur som -  det har dessutom varit ett par kraftiga slagregn i dag så rosor och pioner hänger med huvudena, särskilt pionerna. De tål inte så här mycket regn utan har snart gett upp för i år. Gallicarosen Jenny Duval på bilden hade ändå klarat sig hyggligt i ovädret. Annars vill ju rosor liksom oss människor ha solsken för att må riktigt bra.