17. maj, 2015

Hägg och filosofi

Den här tiden på året är det osannolikt vackert. Så på den lilla biten till brevlådan för att hämta morgontidningen så skulle jag kunna snubbla på en boaorm utan att märka något. Det är så otroligt mycket som händer som man måste kolla och nu är det verkligen den här härliga tiden mellan hägg och syren. Eftersom jag hållit mig lite lugn en tid så blir man dubbelt överraskad. Som synes på den lilla bilden så blommar blodhäggen för fullt. Den blir tack och lov inte så ohyggligt stor och vilt växande som den vanliga häggen. Och doftar heller inte lika starkt, men är sagolikt fin med de rosa blomklasarna. Vår stora hägg fälldes ju för förra vintern och man får tillbringa en del tid med att nypa bort rotskott som skjuter upp både här och där. Det är då man förstår vilken enorm rotmassa ett träd har och vilken stor areal den täcker. En bonus av att de stora träden tagits bort är att det kommer allt mer av primulor och förgätmigej i buskagen. Förgätmigejens skira blå blommor är en av mina favoriter så här års.

 

Man blir pigg av att gå runt och se och känna doften av det som växer. Jag läser just om Ronny Ambjörnssons underbara bok Den hemliga trädgården'. Han berättar där om den grekiske filosofen Epikuros som hade en sorts akademi 'Epikuros trädgård' där människor fick lära sig att växa och utvecklas för att må bättre precis som växter på sätt och vis gör. Epikuros hade något som framgångsrikt praktiseras i våra dagar bl.a. på Alnarp - trädgårdsterapi. Fast det visste han nog inte för Epikuros trädgård drevs för ca 2000 år sedan! Jag kan inte så mycket om de stora grekiska filosorerna, men borde väl lära mig något för vårt ena barnbarnsbarn Aron är ju till 25% grek. Fast när han är blir ledsen  och lite arg så är det nog upp till 100%!