7. okt, 2014

Puh!

Jag hann lagom få ner de sista hundtandsliljeknölarna i rabatten så var hösten här. Alltså - man vill egentligen inte ta ordet i sin mun ännu. Så jag har länge kört med sensommar, sensommarliknande, fuchsiaväder osv. Men det håller inte längre så det är lika bra att inse den faktiska verkligheten - DET ÄR HÖST! Och det är en mycket vacker årstid, vilket jag fick bekräftat när jag körde till den glada slöjdcirkeln i Sorunda som är igång igen. Träd och buskar riktigt glödde i skogsbrynen. Rena färgfyrverkeriet.

 

Den glada cirkeln var gladare än vanligt för man får vara kvar i den gamla Sunnerbygården där man hållit till ganska länge nu och slipper osäkerheten som rått en längre tid om var man skall ta vägen med vävstolar, material och alla slöjdare. Så där satt vi nöjda och belåtna och jobbade på med våra projekt. En del får sträva på lite för att lyckas och ur andra bara rinner det färdiga vackra saker. Jag hör desssvärre inte till den sistnämnda kategorien. Éftersom det var Siv som stod för kaffepausen så var det också gott hembakat till kaffet. Veckans guldkant!

 

I den gamla fulhörnan, som jag fixade lite ytterligare med, har jag fyllt på med några gräs och vårblommande växter. Tre sorters hundtandsliljor: Erythronium Pagoda, Kinfauns Pink och White Beauty. Eftersom jag strävat efter skötselfritt så är hundtandsliljor bra. De försvinner praktiskt taget sen de blommat ut. Men under tiden de blommar är det en fantastiskt vacker syn. De här sorterna är alla lite högre kring 20-25 cm och när de blommar har hostor och gräs ännu inte hunnit upp så jag tror de skall bli bra. Om de kommer upp vill säga. Ibland går det bra ibland inte, de vill alla ha mullrik jord och skuggigt så det har jag  i alla fall åstadkommit. Nu återstår bara för den skötselfria idén att lägga på täckbark för att hålla ogräset i schack. Det skall jag fixa vilken dag som helst.