14. dec, 2013

norska glädjespridare

SVT har ibland den goda smaken att köpa in det norska programmet 'Grön Glädje'. Ett alla tiders bra trädgårdsprogram. Verklighetsförankrat om ni förstår vad jag menar. Inte så glammigt alltså, ingen matlagning och en trivsam programledare. Rustik handledning och fina utflykter till norska trädgårdar. Nu såg jag till min glädje att det finns en julvariant 'Grön julglädje'. Så i går bänkade jag mig förväntansfullt i soffan, slog på 2an och blev inte besviken. Samma stuk fast naturligtvismed inriktning på julblommor och pynt. Lite Ernst light så att säga. Och i slutet av programmet kom två små lucior in och sjöng. Klart trivsamt för oss som har en ganska tyst Lucia.

 

Killen på bilden sprider också lite norsk glädje - eller halvnorsk rättare sagt. Barnbarnsbarnet Theodor kom på eftermiddagen från dagis med sin farmor för lite lucia-fika. Det blev förstås stor underhållning. Ruggiga historier berättades från besöket hos mormor o morfar i Norge veckan innan. Om grottor och tunnlar och hundar som var ca 5 mm farliga - måttat med fingrarna! Här kände man klart igen gener från hans  pappas gammelfarmor, som också var en riktig historieberättare. För att inte tala om hans faster Jenny. Hans gammelmorfar spädde på med att det minsann fanns skelett i ute i vår trädgård. Han hittade det så smångom, men det var ingenting mot att det stod en djurambulans uppe på vägen. Det var en mycket större sensation för en nybliven treåring än ett litet skelett i en buske.