21. nov, 2013

Grått, grått, grått ....

Även för en optimist som mig känns det onekligen lite grått ute just nu. Lite som i en sketch Brasse Brännström hade för många år sedan. Han skulle lära sig spela ett instrument med hjälp av små färgpluppar. Gick inget vidare, blev en ganska så entonig låt. Han var ju färgblind! Grått, grått, grått som han sa. Men, man kan ju drömma sig bort lite. Blomman på bilden fanns i Funchals botaniska trädgård där vi var för ett par månader sedan. En klätterväxt som var helt översållad med dessa vackra, lavendelfärgade blommor. Eftersom det inte fanns någon namnskylt vet jag inte vad den heter.

Men det finns lite att göra hemmavid också, trots vädret. Skall plocka undan ställningarna som makens frösådder stått på. Frösådderna vinterförvaras i odlingslådorna. Markduk under så de inte kommer i kontakt med jorden. Så har livet blivit efter att mördarsniglarna gjort intåg i faunan. Och tar jag mig själv i kragen så finns det mer städjobb att sysselsätta sig med. Växtstöd som är kvarglömda och inte kommer att se så snygga ut när snön börjar falla. Och en hel del vissna kvarlevor som behöver städas undan! Där får man vara försiktig, gräsen rör man absolut inte. Dels är de ganska vackra på hösten, men framför allt så far de illa av att bli nedklippta. Och det finns fortfarande stora mängder löv som jag inte hunnit med. Men maskarna blir glada! Man måste tänka på de små under jorden också. Och då menar jag inte småfolket, som min gamla faster var smått övertygad om fanns under våra fötter.