24. maj, 2013

Pionpoesi

Rosenpionen - Paeonia veitchii - tycker jag man ser alltför sällan i trädgårdar. Den är ju inte så kraftfull och har inte de jätteblommor som många örtartade pioner har. Rosenpionen har ett gracilt växtsätt och de skira vackra blommorna är rena poesin. En annan förtjänst är att den blommar tidigast av alla pioner - i alla fall hemma hos mig.

För övrigt pågår det vanliga maskros- och liljebaggskriget. Ställningen är f.n. fördel till mig när det gäller liljebaggarna och oavgjort i maskrosbataljen. Jag tror inte jag, under de 55 år som vi brukat den här plätten vi bor på, gått ut en enda dag under växtperioden utan att böja mig ned och dra upp maskrosor. En viss skillnad märks förvisso. Det är inte längre fullsmäckat med maskrosor, men de ger inte upp. En i och för sig beundransvärd förmåga.